Jag älskar att sova. Har inga som helst problem med att gå och lägga mig klockan 22 på kvällen även när jag vet att jag inte behöver gå upp tidigt. Har dessutom haft ett jobb som tillåtit mig att ta sovmorgon varje morgon de senaste fyra månaderna. Men på måndag börjar jag på mitt nya jobb och inga mer sovmorgonar kommer synas till. Första tanken var dock inte "jag vill dö". Efter att ha jobbat väldigt oregelbundna tider i ett halvår har jag i smyg drömt om ett åtta till fem jobb med helgerna fria. Jag behöver rutiner! För såna verkar jag ha tappat helt...

 

Nya jobb är förövrigt alltid skrämmande, och eftersom jag inte vet direkt vad jag ska fördriva dagarna med så gör det ju inte saken bättre. Men, och det är ett ganska betydande "men", Ida har ett väldigt bra nyårslöfte som går ut på att vara mer som mig. Så jag tänkte att jag nog borde haka på det löftet, alltså att vara mer som den person hon och förhoppningsvis många andra ser mig som.

 

Fast först var det det här med rutiner. Jag borde försöka återinföra mina silverbricksfrukostar. Mer egoboostande start på dagen är svår att få.